Ett riktigt brev med frimärke
Idag var det en sån där bra, rofylld morgon. En sån där stund som man behöver ibland, och får styrka från. Jag röstar för fler sådanna mornar.
Dagen började med fruktsallad, något som jag börjat göra vissa mornar när jag känner att jag orkar ta mig tid till att hacka, hacka och hacka. Visst är man hungrig...
... Men resultatet blir alltid gott och få vara värt den tiden! Och dessutom är det ju väldigt nyttigt. Hej vitaminbomb.
Samtidigt som fruk(os)t-stunden skrev jag ett brev och ett kort som strax där efter adresserades och åkte ned i postlådan för att skickas iväg till var sin storstad.
Precis, det var Bonjour Tristesse jag menade!