Mitt äventyr
Mer än en vecka har gått och så här länge har jag aldrig varit i Frankrike förut. Så här länge har jag faktiskt aldrig varit någon annan stans än hemma. Hemma i mitt Sverige, i mitt hem, mitt rum.
Nu bor jag istället här. I en stad utanför Paris. I min nya våning i mitt nya liv där jag tar hand om tre spralliga men snälla barn. Där alla runt omkring mig pratar franska. Där jag ska börja universitetet och bli en del av den franska kulturen. Där vi äter fromages efter maten och en dessert till varje måltid. Och det här är mitt hem nu.
Det känns konstigt. Ibland när jag vaknar tror jag att jag ska se mitt flickrums väggar och om kvällarna kan jag ibland sakna livet där hemma. Att möta en typisk svensk höst med guldiga löv och ruskigt väder. Att ha en hand så nära att hålla på vägen till Hemköp för att köpa gott att förgylla fredagskvällen med. Att läsa en universitetskurs, pendla till en favoritstad och prata svenska med mina barndomsvänner.
Samtidigt känns det rätt att vara här. Att skapa nya minnen jag aldrig har kunnat föreställa mig. Att gå gator med namn som "Rue Victor Hugo" och "Boulevard Saint Michel". Att träffa människor från andra hörn i världen och skapa nya kontakter, nya vänskaper. Att för första gången leva själv hundra mil från människor man alltid förlitat sig på. Att helt enkelt vara på äventyr. För det här är mitt äventyr med nya minnen och platser, men det är också ett äventyr i att lära känna mig själv. Att hitta hemmet i mig själv.
Så spännande!