stjarnklarts.blogg.se

 

Efter mycket tänkande och många om och men tog jag äntligen tag i saken. Första mars blev jag vegetarian. Såhär tänker jag om den saken:

 

1) Det är inte så svårt som man kan tro. Jag gick i flera år med tankar om att jag ville sluta med kött. Brukade till exempel välja vegetariskt i skolmatsalen de sista åren på gymnasiet men kom aldrig riktigt längre än så. Tänkte att det skulle vara trixigt och krångligt. Sköt bara upp det mer och mer.

 

Efter att ha lyssnat på podden Veganprat och läst Jonathan Safran Foers bok Äta Djur så bestämde jag mig för att i mars händer det. Jag försöker i alla fall att leva i en månad som vegetarian, så får jag se sen hur det går. Och vet ni vad? Det gick prima.

 

Två månader köttfri, och det finns så mycket annan mat man kan välja att äta. Kött är inte det enda alternativet. Är det grillkväll så välj då korn-korv, zuccini, majskolv och haloumiost att grilla - supergott! Ät pajer med spenat, tomat och fetaost. Välj köttsubstitut som soya eller korn om det känns jobbigt. Googla recept på internätet. Det finns så himla många alternativ, och när man väl börjar är det inte särskilt svårt.  Just do it, som Nike skulle säga.

 

2) Vad bra det känns.

 

Efter ca tre veckor som vegetarian frågade en av mina bästa vänner hur det kändes - kändes det liksom någon skillnad för mig rent fysiskt? Jag funderade några sekunder och kom sedan på att jag som så ofta har en förkyldning som ligger och vilar i halsen på mig inte hade känt mig det minsta krasslig sedan jag började min vegetariska kost. Och nu efter två månader så mår jag faktiskt betydligt mycket bättre rent fysiskt än jag brukade göra som kött-ätare. Friskare, helt enkelt. (Visste ni till exempel att djuren vi äter bär på en hel del virus och sjukdomar?)

 

Dessutom känns det bra att göra valet att inte äta kött. Det känns snällt och faktiskt väldigt naturligt. Jag är inte alls sugen på den sortens mat längre. Jag tror att när man vänjer av sig kött blir det mer naturligt att inte äta det och även mer naturligt att ifrågasätta den normen. För ett par veckor sedan såg jag en bild som var tagen på mig själv med en kyklingsallad framför mig på bordet och jag tyckte att det var absurt att se att jag åt djur då. För något som var mindre än ett halvårsedan. Det leder alltså in på nästa punkt:

 

3) Köttnormen. Jag tror att en stor del av vår köttkonsumtion är en norm. Att det är socialt accepterat och normalt. Att vegetarianism och veganism är något absurt. Att det är vi som skapar det. Jag tror det är viktigt att flytta sig utanför den där boxen som vi ofta pratar om och se på våra vanor från ett annat perspektiv - vad tänker vi om det då? Är det normalt? Är det okej? Det är ju faktiskt djur vi äter, skadar och dödar för att vi tycker att det smakar bättre i munnen. Några minuters njutning för smaken. Är det värt det?

 

Det tycker i alla fall inte jag.